nu är det faktiskt första gången p ålänge som jag blir riktigt kä slosam här på bloggen men jag vet inte hur jag ska göra på annat sätt, jag sitter just nu i sängen och vet inte vad jag ska göra, vad är bäst, vad mår jag bäst utav??? Åka upp dit och säga farväl, imorgon,? i helgen? NÄR? När är det försent? Jag vet ingenting och det plågar mig, ska jag gå till skola och låtsas att inget har hänt? Eller ska jag berätta och bryta ihop? Just nu sitter jag i sängen och hyperventilerar, storbölar, nästintill skriker. Kommer inte kunna somna, ska jag ut och springa? VAD SKA JAG GÖRA!!?. Jag har aldrig känt mig så här maktlös i hela mitt liv. Att kanske mista någon som betyder ofantligt mycket, och jag vet inte när. Det dödar mig. Jag kommer inte kunna koncentrera mig på något annat än det här just nu. Nationella provet i matte? Skiter jag i just nu, jag kommer göra mitt bästa vad som helst händer såklart men jag kan inte tänka tanken på ett liv utan dig. Jag har aldrig känt mif så här svag, jag har aldrig känt en sådan här smärta i mitt bröst. Jag vet att det
.är det bästa för dig att få somna in och jag berövar dig inte det men jag trodde inte att det skulle komma så här snabbt. Jag är självisk, jag vill ha kvar dig här med oss några år till. Bli bra eller somna stillsamt in. Vad som än händer, om jag kommer/hinner upp ska du veta att jag älskar dig! Föralltid och du är min allra största idol!