Just nu hänger mina känslor överallt. Jag vet inte vad jag vill, jag vet inte vart jag står, jag vet inte vad jag kan göra. Det är inte likt mig. Jag vet inte om jag är lycklig, eller besviken, Glad eller arg. Allt är bara ihopmixade tillsammans...

Det är inte likt mig. Jag vet inte hur andra känner vilket gör mig osäker och tillbaka dragen. Vilket kan göra så att allt blir värre. Om jag gör för mycket blir inte det bra. Ej heller om jag gör för lite. Vad är det egentligen folk begär av mig?

Det verkar som om folk tror att jag alltid står där, finns där och ställer upp. Även om de inte gör det tillbaka. Hur dum får man ta och bli? Jag värdesätter lojalitet, tillit och förståelse i mina alla mina relationer till vänner och familj. Missbrukar någon de punkterna ¨så behöver man inte heller säga att man är min vän. Visst har jag vänner som jag träffar någon enstaka gång som jag inte har lojalitet eller tillit till, men de betraktas inte som mina närmsta vänner.

De som känt mig länge vet vad jag varit med om, jag har gjort och varit med om saker som alla andra kan se som en marddröm. Men jag har själv upplevt och tagit del utav det. Jag berättar allt för endast ett fåtal människor. Men när jag väl berättar allt de ber om så försvinner de som röken i dimman. Om du ber om det så får du också försöka tåla det.

Jag är speciell, jag vet det, det är inte lätt att vara vän med mig, jag vet det, du kommer att hata mig minst en gång under ditt liv, jag vet det. Men se det från den ljusa siden, förvandlas hatet till förståelse och vänskap så har det kommit någonting bra utav det.

Nu sjabblar jag igen men jag blir så trött på vissa personer så att det finns bara inte.

*Du kan slå mig, du kan riva mig, du kan bita mig, du kan skrika på mig, du kan hata mig. Men trots allt kommer jag ändå stå kvar på jorden och förstå med min vishet att du bara är avundsjuk för att jag har ett starkare psyke och klarar av mer än dig.*

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det är nu dags för mig att avsluta ett kapitel i livet som varit lika fartfylld som en berg-och-dalbana. Lika energirik som ett flak redbull och två burkar koffein piller. Lika känslosam som grinfilmerna på tvn. Lika erfarenhetsberikade som den tjock...

När ska politiker, chefer och dessa högt uppsatta män och kvinnor förstå? Hur viktigt det är att alla arbetare på golvet är de som styr, eller inte styr riktigt men som leder och som driver Sverige framåt. Jag jobbar som sjuksköterska på en akutmotta...

Juni C-uppsatsen godkänd. Examen avklarad. En heldag i Österbo med familjen där vi firade mig. Började min anställning på riktigt den här månaden som sjuksköterska på akutmottagningen i Eksjö.                 Juli   Vi hade många ...

Lite sent men har varken haft tiden eller tålamodet att sitta ned och skriva en resum? av 2017. Det var ett år av mycjet förändringar och utvecklingar inom flera fronter. Men det var ett för jävla härligt år! JanuariNyår firades hemma hos Sofies mamm...