Det är torsdag och jag har precis kommit hem från ett pass mellan 7-15.30 på jobbet. Skulle egentligen vara ledig imorgon men dem ringde in mig och jag åker iväg och jobbar 7-12 imorgon. Det är pengar men jag hade velat ha sovmorgon. Men är ledig både lördag och söndag så får ta det då.

Nu ska jag byta om till myskläder och bara ta det lugnt, bröderna bär spelar, den ena på tvn och den andra på datorn. Förlåt att bilden blev sned men det är bara att vrida på huvudet! 

Imorgon är det sista dagen av juli, helt sjukt vad tiden går fort fram. Har varit ledig nu idag fram till 16. Då blir det jobb fram till 21. Kort pass idag men längre imorgon. Jobb 7-15.30 imorgon men därefter väntar ledighet i tre hela dagar! Wooohoo! 

Jag gillar mitt jobb, trivs med kollegorna och brukarna, men jag vill nu ha lite semester och ledigt. Vilket jag får nästa vecka, jobbar endast tre dagar och lika så sista veckan på jobbet. 

Nicklas (johans bror) är här nere med oss och umgås. Han stannar nog veckan ut och åker hem i helgen. I helgen ska jag bara slappna av och göra precis vad jag vill. Dåligt väder idag, vilket ger mig en liten tår i ögat, jag gillar sommarvädret och värmen, kunna lägga mig ute i solen och bada i sjön. Mmm vad nice. 

I fredags firade ju jag och johan ett helt år och då såklart ska lite presenter ges till varandra. Jag hade köpte ett halsband med tors hammare och GTA V till honom och jag fick blommor, lite saker till lägenheten och boxen med de 5 första böckerna av game of thrones. Dock är två av böckerna uppdelade i två olika delar. Men det är bara bra, mer läsning åt mig. Vi åkte in till jönköping och åt ute samt köpte kurslitteratur till min första termin på hälsohögskolan. 

Idag har jag tvättat, fixat hemma, sett klart säsong 4 av GoT,  beställt hem kläder inför hösten och ska snart laga iordning lite kyckling. Sen bär det av till jobbet för fem timmars pass. Kollade på schemat igår och det såg inte allt för farligt ut! :) 

365 dagar, 12 månader, i ett helt år har den här underbara killen förgyllt mitt liv med sin kärlek, sitt leende, sitt skratt och sin personlighet. I ett helt år har han varit min och bara min. Under det här året har så mycket hänt, jag har fyllt 18, vi har gått på kadettbal, vi har varit med om lite motgångar, jag har tagit körkort, jag har tagit studenten och vi har flyttat ihop. Vi bor nu tillsammans och njuter av varenda lediga minut med varandra. Att få vakna bredvid den du älskar på morgonen som ger dig en puss och ett leende, det förgyller min morgon till tusen. Att få komma hem och höra, hej älskling, att få laga mat och beröm för sina små insatser i hemmet. Varenda vakna minut med Johan får mig att känna som den lyckligaste tjejen i världen. Hjärtat tar små extra slag, magen släpper ut alla sina fjärilar och hjärnan släpper ut så mycket endorfiner att man blir yr och klartänkt är det sista man är. Jag vill ge honom allt, jag vill ge honom världen, jag vill ge honom ett hem, en familj och ett liv att minnas i himlen. Jag vill leva resten av mitt liv med den här karln. Samtidigt är jag säker på att vi kommer hålla ihop länge och kanske kommer alla mina drömmar slå in, kanske är det han jag får somna in bredvid och njuta av varenda litet ögonblick som vi haft. Johan finns alltid där för mig och har varit det sen dag ett och han har accepterat mina sidor som kan vara svåra att gilla till viss del. Han är guds gåva till mig för att jag ska orka med vardagen och klara mig. Han är den som får mig att kämpa vidare och klättra högre. 

Vi har bara påbörjat våra liv, vi har bara påbörjat vårt liv tillsammans. Jag har påbörjat livet med den killen jag älskar, han jag älskar mer över allt.

Idag är det en speciell dag, idag har jag och Johan varit tillsammans i ett helt år. 365 dagar. Känns helt otroligt, 

Vi var på min mosters bröllop i helgen och hon var så vacker, trots att det inte var ett kyrkligt var det fint. Fin cermoni där Tomas kom körande med Anna och hästen som fick äran att dra vagnen var "min" Bella. Och jag har bestämt den vackraste mostern i hela världen!  Här kommer lite bilder efter texten. 

Nu på morgonen har jag och Johan betalat räkningar för närmare 10 lax. Det sved i kistan men vi har ju kvar så att det räcker resterande del av månaden. Idag ska vi åka till Jönöping och fira, samt ska jag köpa lite kurslitteratur begangnat från några i jönköping. Jag är ledig både idag och imorgon, vilket känns så jävla skönt.  Men jobbar fem dagar i sträck efter det som känns lite sådär, men det är pengar. 

Så nu är de två första resorna klara, buss till nässjö och tåg till sthlm, blev 40 min försenade så jag gick till Starbucks för att dränka mina känslor o köpa en refreshie, som juice fast med koffein, så gott! Nu sitter jag på tåget mot Uppsala och därefter ska jag med UL till skutskär!

Så här såg jag ut innan ja åkte, så jävla risig o trött!

I guess I just got lost being someone else
I tried to kill the pain, nothing ever helped
I left myself behind somewhere along the way
Hoping to come back around to find myself someday

  

Jag hör inte hemma någonstans. Jag avskyr gävle och vill aldrig flytta tillbaka, jag trivs inte i eksjö och känner inte en enda person som man kan umgås med. Jag saknar Stockholm, jag saknar människorna, jag saknar klubben som jag skulle behöva just nu, vid den här tidpunkten önskar jag att jag kunde åka dit, slå ut min ilska och träffa de härligaste personerna. 

Jag mår inte bra, jag har gråtit konstant i 30 min och bara skrikit ut min smärta, men jag vet inte riktigt varför jag gråter utan det brast bara när jag diskade. Jag fall ihop och önskade att jag mådde bättre. Jag har mått dåligt länge nu, i uppemot ett år snart. Innerst inne har jag aldrig börjat må bättre de har bara blivit sämre men jag får lägga upp en fin fasad för jag vet inte riktigt vad som gör det här. Johan hjälper mig så gott det går, fast det blir svårt att hjälpa någon som inte ens vet vad felet är. När jag vet vad det riktiga felet är så vet jag att Johan kommer stå bakom mig och hjälpa mig fram tills jag mår bra igen. Han har funnits där hela tiden och trots mina motgångar står han kvar och jag är glad att jag har honom. Men jag tror jag behöver mer, jag är osäker, jag vet inte vad jag vill, jag chansar just nu med mitt liv. 

Att ha ångest, panik attacker, illamående och yrsel nästan varje vecka i snart ett års tid, och lägg till viktuppgång på 40kg, ett knä som är helt paj och betyg som inte räckte till min stora dröm. Såklart tvivlar man på sig själv och ser ner på sig själv, oberoende på vad någon säger, Kungen själv kan komma och säga du är den bästa personen i sverige och jag skulle inte tro honom. Det är en hemsk känsla att varje dag gå med en knytnäve runt magen och strupen, att alltid vara orolig att johan ska lämna mig eller vara otrogen, att alltid undra vad folk tror om dig och vad folk tycker. Att alltid försöka passa in men misslyckas radikalt, Det är inte lätt att leva i nutiden, det är lättare att blicka bakåt och inte framåt. Det är säkrare att veta vad som hänt och hoppas på att det händer igen istället för att något nytt ska påbörjas.  

Jag får hoppas att jag känner mig som hemma i jönköping, att jag äntligen ska få hitta min plats här i livet. Jag har en plats och det är bredvid Johan, men i vilken stad? Vilken yrkesroll? Det stör mig, det förstör mig för jag känner mig inte hemma, jag känner mig som en flykting som aldrig kan hitta platsen där denne hör hemma. Jag vet en sak, jag är svensk, jag hör hemma i sverige, jag hör hemma med Johan, men vart? Hur? Vad ska jag försörja mig med?

Nej nu skulle jag behöva en person att gråta emot, en säck att slå på och någon som piggar upp mig. 

Idag har det varit varmt på jobbet och jag har varit på ett hemskt humör. Ingen har brytt sig om mig idag utan jag har kommit i andra hand för allt och alla, så jag har varit frustrerad till bristningsgränsen, Men det är tur att jag har min poppiz som alltid svarar och gör tid för mig så vi pratade i ca 30 minuter. Han fick mig att inse att jag saknar några få individer från Gävle/Stockholm.

När jag gick av vid 16 från jobbet var jag så trött att jag störtade i sängen och har sovit fram tills nu, ska se ett avsnitt av Hart of Dixie, innan jag diskar och städar upp lite. Har lite mer att göra så som att duscha, packa väskan och skaka av min favoritfilt som jag vill ha med upp för det brukar bli kallt på tåget. Imorgon bitti när jag är framme är det in i duschen, fixa håret, dra in magen så att man får igen klänningen, på med klackarna som tar kål på mina fötter.

När jag var surast idag så gick det en tanke på att jag ville skippa att åka till Gävle, för det är bara ett irritationsmoment just nu, det är så förbannat långt och jag är tvungen att åka upp en gång till inom snar framtid, det är för höstcruisingen och bernads dop. Sötaste!! Han är nog den sötaste ungen som fötts iår, innan tycker jag att min kusins unge troy var gulligast, och jag såklart.