brainwildchild

Senaste inläggen

Av Ronja Olsson - 25 april 2019 11:27

Det är nu dags för mig att avsluta ett kapitel i livet som varit lika fartfylld som en berg-och-dalbana. Lika energirik som ett flak redbull och två burkar koffein piller. Lika känslosam som grinfilmerna på tvn. Lika erfarenhetsberikade som den tjockaste facklitteraturboken du kan hitta. Lika mycket vändningar i livet som när jag fick för mig att skifta hårfärg stup i kvarten ett tag.

Det är dags att pröva mina vingar och se vart jag hör hemma, samtidigt som jag kanske avlägger en magister eller två, eller ska vi ta master på det?

Jag är säker på att jag inte hade varit den jag är idag utan dessa nu 5år i småland, varav 3år på universitetet, kämpande med andan i halsen. Samt 2år på den mest lärorika och underbara arbetsplatsen jag kommer hitta. Jag har vuxit personligt samt professionellt och jag har så många människor att tacka för detta.

Ett stort tack till Johan som funnits där och stöttat mig, jag är inte en lätt person att handskas med och jag vänder i humör samt temperament snabbare än en åskblixt. Stort tack till alla nya vänner och bekantskaper som jag lärt känna med tiden, den stöttepelare ni varit genom vått och torrt. Ni är helt fantastiska individer som alla bidragit med just er personlighet till att jag stannat kvar under dessa år. Jag var trots allt på väg tillbaka till Stockholm 2015 men nu med facit i hand så är jag glad att jag stannade kvar.

Ett extra stort tack i form av en överhandshöger till Nässjö BK som tog emot mig med öppna armar och där jag kände mig som hemma från dag ett. Att alltid känna sig välkommen och se Dominus stora leende på läpparna och ögonen fulla med bus.

Tack ledningen på Akutklinken för att ni trodde på mig och anställde denna morgontrötta, energirika, skämtsamma person som jag är. Jag tror jag vuxit professionellt och är en annan sjuksköterska samt person idag än där på anställningsintervjun i Januari 2017.

Tack till alla underbara kollegor som tröstat när det behövts, stöttat när det varit behövligt, och lärt ut när det är något jag inte kunnat. Jag har nog aldrig haft ett tråkigt pass med er, jag har aldrig känt mig ledsen eller nedstämd innan eller efter jobbet, jag har aldrig bävat efter att gå till jobbet, tvärtom ni har nästan aldrig blivit av med mig. Ingen tanke har varit för stor eller för liten. Ingen fråga har varit för svår eller för konstig. Jag är stensäker på att om alla arbetsplatser skulle varit som våra så hade det inte varit några problem i hälso-, och sjukvården.

Ett stort tack till alla läkarkollegor (AT-läkarna, kirurg- , urologi-, ortoped- samt medicinläkarna) , som varit hjälpsamma när man vill kunna lite mer och bli lite bättre. Förlåt om jag har varit lite dryg och ibland kort i ton.

Jag är helt säker på att jag inte hade varit den sjuksköterskan som jag är idag, med en massa kött på benen och glimten i ögat med viljan om att lära mig mer. Det är ni, alla ni på akutmottagningen i Eksjö, det är ni som lärt mig eller fått mig att vilja lära mig mer. Jag minns så väl en av dagarna när jag varit sjuksköterska i någon månad, jag grät när jag gick hem från jobbet för att jag tyckte jag var usel och totalt värdelös. Jag gick hem med fyra böcker inom akutmedicin skummade igenom och undrade om jag tagit mig vatten över huvudet och ett alldeles för stort ansvar. Jag gick tillbaka och tänkte, jag måste försöka, efter så många år som boxare hade jag lärt mig en sak. Du lägger dig aldrig ned och du ger aldrig upp, du försöker gång på gång tills du lyckas. Och det tycker jag i ärlighetens namn att jag har gjort.

Jag kan inte namnge er alla, det skulle bli alldeles för långt. Men ni vet alla hur mycket ni betytt och fortsatt betyder. Jag säger inte hejdå, jag säger på återseende!

Det har varit en jävla fest! ?

Av Ronja Olsson - 20 mars 2018 17:03

När ska politiker, chefer och dessa högt uppsatta män och kvinnor förstå? Hur viktigt det är att alla arbetare på golvet är de som styr, eller inte styr riktigt men som leder och som driver Sverige framåt.

Jag jobbar som sjuksköterska på en akutmottagning i mellersta/södra Sverige. Akutmottagningen jag jobbar på är inte den största i regionen men har ett snitt mellan 50 till 90 patienter per dag. Vi får in medicinska patienter, ortopediska, kirurgiska samt urologiska. Vi jobbar dag, kväll, natt. Vi jobbar från 06.45 fram tills 16.00 Vi jobbar 13.30 till 21.30 Vi jobbar 21 till 07. Vi jobbar på midsommar. Vi jobbar på jul. Vi jobbar på påsk. Vi jobbar på våran födelsedag. Vi jobbar på de internationella dagar vi har i Sverige. Vi ställer upp för varandra. Vi arbetar extra pass. Vi byter pass och hoppar in med kort varsel. Ibland får vi får skjuta på vår semester, ändra något som vi har planerat sen länge, avbeställa eller avboka något. Säga "Nej tyvärr.. Jag måste jobba.. Det finns ingen personal".

Vi ställs inför många möten varje dag, Vi får möta många olika patienter. Vi får möta många olika personer.

Vi möter din mamma som nyligen blivit fri från sin bröstcancer, som nu har problem med andningen,kan det vara något nytt? Vi möter din morfar med försvårad hjärtsvikt, svullna underben och nu påverkan på hjärtat. Vi möter din lillebror som brutit benet när han åkte slalom. Vi möter ditt barn som har ont i magen.

Vi möter oroliga, rädda, arga, glada, trevliga och otrevliga patienter. Vi möter både etniskt svenska och utlandsfödda personer. Vi möter förståndshandikappade och personer med neuropsykiatriska diagnoser.

Vi bemöter alla lika. Vi ser alla utifrån samma perspektiv. Vi ser alla utifrån ett holistiskt perspektiv. Vi ser människan och inte sjukdomen, vi försöker göra det här lilla extra, vi hämtar någonting gott att äta. Vi erbjuder en stöttande hand, en kram, ett glatt leende, ett "Ja jag förstår dig" eller "Vi förstår att det känns tufft", vi erbjuder smärtlindring, vi erbjuder mediciner, vi erbjuder gott bemötande, och en bra sjukvård.



En bra sjukvård för mig eller rättare sagt en bra arbetsplats är: där personalen tas om hand. Där personalen får bekräftelse på sitt arbete. Där personalen förstår och inser, Hur viktiga de är för verksamheten. Hur viktig personalen är för regionen. Hur viktig personalen är för Sverige.

Det här skildras inte i lönerna. Det här skildras inte arbetsmiljön. Det här skildras inte i verkligheten. I verkligheten så sliter sjuksköterskor, läkare och undersköterskor, allt de har varje dag för att göra det allra bästa de kan. De flesta gör det roligaste de vet. Jag kan personligen säga att akutsjukvård, det är någonting jag verkligen brinner för.

Jag har varit på min arbetsplats i åtta månader Jag har jobbat på äldreboenden och larmpatrull under min studietid. Jag testade akutmottagningen direkt efter examen och tycker att jag hittat rätt direkt. Jag har helt otroliga kollegor.  För mig spelar även arbetsmiljön och lönen in för att man måste - Trivas på sitt arbete. Man ska trivas med sitt jobb men måste även få vardagen att gå ihop. En stor del i att få vardagen att gå ihop är just lönen.

Det är många som säger "Du är ung" "Du är nyexad" "Du tar på dig för mycket därför har du ingen energi". Nej det är inte sant, sanningen är att jag inte gett upp, jag ser ett extremt berg med motgångar och fördomar. Jag ser kollegor som gett upp. Jag ser kollegor som tog examen samtidigt som mig som är påväg in i väggen. Som efter tre års studier och ett års arbete inser att det är katastrofalt. Det är lönlöst. Jag ser kollegor som jobbat mer än min livsstid som ej ligger lönemässigt över några tusenlappar mer än mig. Problemet på den fronten tror jag verkligen inte är ingångslönen, det är löneutvecklingen. 

Med kompetens, med vilja, med engagemang och med motivation så kommer det leda till bättre sjukvård för Sverige. För regionen och för verksamheten. Tänk er scenariot att alla sjuksköterskor och alla undersköterskor går ut i strejk, alla säger upp sig, vägrar gå till jobbet. Vi har tröttnat. Vi har ledsnat. Hela sjukvårdssystemet i Sverige skulle kollapsa. Vi behöver undersköterskor som ger den allra bästa tänkbara omvårdnaden. Vi behöver läkare som ger den allra bästa medicinska vården. Vi behöver oss sjuksköterskor som är där någonstans mittemellan hjälper läkarna med deras bestyr utför våra egna och hjälper undersköterskorna när det är tufft.
__________________________________________

Det är väldigt tufft att arbeta inom vården, att få träffa patienter och deras anhöriga varje dag. Att få höra livshistorier att få vara en del av deras livshistoria och inte knäckas. Det är tufft att se alla dessa personer som har ett dåligt socialt skyddsnät. Det tufft att se alla dessa missbrukare. Det är tufft att se alla med psykisk problematik. Det är kul att se alla dessa solskenshistorier. Det är jätteroligt att träffa en patient en gång till där de säger allt gick bra sist. Tack för god omvårdnad. Tack för ett gott bemötande och tack för att du var du.

Så många gånger jag fått ett tack av anhöriga och patienter, och även av mina kollegor. Det gör någonting med en. Man blir lycklig. Man känner att det här är det - Jag gillar att göra. Om det är något som jag tycker att politiker och högt uppsatta personer bör ha i åtanke. Så är det att vi på golvet. Det är vi som ska ha eloge tycker jag. Det är vi som står där dag ut och dag in. Vi svettas. Vi skriker. Vi gråter. Vi skrattar och vi gör vårt allra bästa.

Samtidigt lär man ta in vardagen också, om jag jobbar 100% och knappt har tid till att städa mitt hem. Jag knappt tid till att laga mat. Jag knappt tid till att träna. Det kommer generera i en försämrad livssituation i och med att jag kanske väljer att äta dessa snabbmats alternativ. Jag väljer att inte gå och träna. Jag vill känna att jag kan umgås med min sambo när jag kommer hem. Orkar laga mat. Orkar ta en kaffe med vänner.

 

Men det gör jag inte.

 

Man tar ut all sin energi till att göra sitt bästa men även andras jobb. Utan skälig kompensation. Detta kan generera i en ökad ensamhet och brist på socialt umgänge. Det kan leda till psykisk ohälsa, något som studier och forskning har visat är att träning, socialt umgänge och en god livskvalite. Är det viktigaste som finns. En personalstyrka med psykisk ohälsa samt en fysisk ohälsa kan dessutom ge negativt effekt på verksamheten.

Man blir befläckade av varandra. Jag vill att mina kollegor ska må bra. Jag vill att jag ska må bra. Jag vet att en god livskvalite genererar till bättre arbetskraft och bättre arbetskraften ger bättre sjukvård. Vad leder bättre sjukvård till? Tänk på den in!

 

Vad jag föreslår är att politiker och högt uppsatta män och kvinnor inser hur viktig sjukvårdspersonal är i Sverige. Hur viktig alla kategorier är. Hur viktig alla avdelningar och mottagningar är.Alla patienter har samma villkor, samma kvalitet på vården.

 


Det spelar ingen roll för mig om du är en högt uppsatt överläkare, politiker eller kungen själv. Om du är en missbrukare eller en kriminell. För mig spelar ingen roll. Du är en person. Du är en patient.

 

För mig spelar det ingen roll. Jag vill hjälpa dig,  men samtidigt vill jag inte ta slut på min energi och förstöra mina relationer i vardagen. Jag vill kunna umgås med dem och inte bara vila för att få energi för att orka gå till jobbet Jag vill inte ta ifrån den möjligheten, att kunna vara glad på jobbet samtidigt som jag kan le och vara glad hemma. Jag vill ge min familj och mina vänner samma bemötande som jag ger mina patienter, ett leende och ett gott skratt. Men det kan jag tyvärr inte nu. Jag kommer hem. Jag går oftast och kollar - vad behövs göras.



Men


Jag orkar inte

 

 

Av Ronja Olsson - 20 januari 2018 18:00

Juni


C-uppsatsen godkänd. Examen avklarad. En heldag i Österbo med familjen där vi firade mig. Började min anställning på riktigt den här månaden som sjuksköterska på akutmottagningen i Eksjö.

 

           


Juli

 

Vi hade många härliga grillkvällar med goa vänner, vi stack till Öland i tre dagar och njöt av den svenska sommaren. Vi var till Skara sommarland med Eddie och Angelina och jag hann även med powermeet i Västerås

                                 


Augusti

 

Arbetet flöt på och jag och Johan stack till Italien för en vecka. Rom-Florens-Pisa-Rom. 

         

 

September

 

Återigen arbetet flöt på och jag fick för mig att bli blond.   

   

 

Oktober

 

Målade husväggarna ute hos pappa, spenderade tid uppe i Gävle, firade Johan och hade en hejdundrande halloweenfest! Samt jag fick för mig att jag ville ha lila hår.

 

                   

 

November 

 

Jobb, jobb, jobb. Gävle. Jobb, Jobb, Jobb.

                     

 

December

 

Jobb, Julstök, Ullared, Jobb, Julmat, Jobb, Nyår uppe i Gävle hemma hos Mia med en massa gött folk.  

 

                                               


Av Ronja Olsson - 10 januari 2018 13:49

Lite sent men har varken haft tiden eller tålamodet att sitta ned och skriva en resum? av 2017. Det var ett år av mycjet förändringar och utvecklingar inom flera fronter. Men det var ett för jävla härligt år!

Januari
Nyår firades hemma hos Sofies mamma, jag var nykter då jag nyligen börjat med adhd medicinering. Började med att åka till farmor och Arne i Gran Canaria en vecka, förbereda mig inför sista terminen av sjuksköterskeprogrammet. Jag hade en 9veckors praktik, C-Uppsats samt två tentor som släpade. Panik. Den veckan var fylld av uppladdning, värme och familjetid. Den behövdes. Jag kom hem, gick på min första anställningsintervju för ett jobb som sjuksköterska - tre dagar senare var jag anställd. Axel och Teddy var och hälsade på från stockholm. Började min avslutade praktik på akutvårdsavdelning på Ryhov samt starten på C-uppsatsen. Allt flöt på bra fram tills jag fick tillbaka mina magsmärtor samt diarrér som jag låg inlagd för december 2016.

Februari
Efter två veckors karens var jag tillbaka på praktiken. Hade kommit en bit på C-uppsatsen. Hade klarat psykologitentamen. Var hemma i slutet av februari/början av mars då mamma och pappa fyllde år. Var förbi Casino cosmopol och vann inte ett skvatt. Var även till universeum med Stenman samt Jossan.

Mars
Papi fyllde 50år och bjöd på en jävla fest ute i krogen i skogen. Det blev färdigt att Brynäs var i SM final om jag inte missminner mig. Lyckades fixa biljetter till hemmamatchen i Gavlerinken på hemmastå. Praktiken flöt på. C-uppsatsen var pain in my ass. Längtade efter mitt första arbetspass på akutmottagningen. Fick följa med Nikitha och Emmy på föreläsningar på ING 2 angående sjukvård inom försvaret.

April
Jag fyllde 21 år - hell yeah jag får dricka lagligt i USA.
Fick en massa presenter av Johan och andra. Jag var hemma i Gävle och festade och levde livet. Praktiken var klar och godkänd. OSCE provet klarade jag galant. Gick på fullsatt hemmamatch i Gavlerinken med vinst till Brynäs. Vilket drag! Tog med Skorpan ned till Småland om jag inte minns fel. Testade två-tre pass på akuten i Eksjö.

Maj
Gjorde sista praktiken på Barnavårdcentralen, klarade äntligen farmakologitentan, fick en jävla massa att göra med C-uppsatsen. Gjorde om halva en vecka innan sista inlämning. Åkte upp till Gävle och fick för första gången någonsin köra Mustangen. Gjorde 3 -4pass på akuten i eksjö.




Av Ronja Olsson - 24 december 2017 13:19

God jul på er alla!
Vi hade lilljul och uppesittarkväll igår: jag, johan och nicklas. Öppnade julklappar och tillagade julmat. Gott som tusan. Fick min efterlängtade gris (haha vad fel det lät) av Johan, två böcker och en ampullöppnare jag önskat mig. Joha blev glad över sina saker med! Johan hade köpt en systemkamera som är till oss båda! Och jag hade köpt konsertbiljetter Game of Thrones the experience samt floggingmolly + dropkick murphys !

Nu på morgonen har jag tillagat tomtegröt samt gjort en jävla massa köttbullar och prinskorvar inför ikväll! Jag ska jobba 16-24 och vi som jobbar ikväll tar alla med något gott så äter vi ihop. Det kommer nog bli sjukt mysigt.

Av Ronja Olsson - 13 december 2017 08:01

Nu har äntligen snön hittat till småland återigen, och hoppas att den stannar den här gången!

Gårdagen spenderades på jobbet och därefter min allra första julfest, vilket var fantastiskt roligt. 1920-tals tema och alla hade verkligen försökt att få till det temat.

Förra helgen var tanken att jag skulle vara ledig men jobbade 16-24 på lördagen då det fattades folk. På gott och ont. Vi åkte till Ullared på lördagsmorgonen och körde ett varv och vi hann tillbaka till jobbet. På söndagen bjöd jag lch Johan hem till julmiddag hos oss, jag tog fram min fina julservis och vi hade en väldigt trevlig kväll!

Av Ronja Olsson - 29 november 2017 00:01

Två dagar ledigt där jag skall maxa återhämtningen för att fixa nära 8 dagar i sträck! Såklart kommer det gå galant med mina kära kollegor men man vill ändå göra sitt allra bästa konstant. I helgen tog krafterna ut sin rätt. Stannade till 02.00 på lördagen men hade tur att ledningssjuksköterskan beviljade flex på morgonen så jag började 11.00 istället för 9.30 Det var guldvärt att sova en extra timme.

12 timmar sov jag inatt + de två timmarna i soffan innan jag la mig i sängen. Det kan förklaras med behovet av sömn. Sömn, mat och lite mer sömn är oftast det mina lediga dagar består av. Idag klämde jag dock in bakning med Emelie som gick i full rulle. Imorgon är det dags att klippa sig och umgås med lite bekanta. Man kan ofta bli hemmablind de dagar man är ledig!

I helgen åkte jag och Johan till Ullinge för jullunch. Deras sillbord är som vanligt magnifikt och deras dessertbord!

Presentation

Senaste inläggen

Kategorier

Tidigare år

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2019
>>>

Arkiv

Sök i bloggen

Bloggerfly

Länkar


Skapa flashcards