Jag vet egentligen ingenting, jag har ingenting att grunda mina misstankar på. Men det kändes som att jag gjorde något, jag vet inte vad, men något var det som fick allting att gå åt andra hållet. Jag gillar det som det är nu och njuter, ja, verkligen njuter av sällskapet, men innerst inne känns det som att det fattas något. Visst skulle det kanske inte fungera med mig eftersom jag är som jag är och har olika uppfattningar och värderingar och vi är helt olika men ändå det är jobbigt att ligga och tänka och inte förstå något nu

                             time will tell,