Att släppa taget. Att låta sig upptäcka nya saker och nya platser. De här dagarna på Lidingö och Stockholm har fått mig att tänka. Har fått mig att känna. Jag ska släppa taget. De senaste månaderna har jag längtat efter att komma hem. Komma hem där jag är lycklig.

Jag är lycklig nu, det är lite kallt dock. Sitter nere vid Lidingö hamnen efter en pw och det blåser på. Men men.

Det jag försöker säga är att jag ska släppa taget, det första jag kände när jag kom upp o torsdags var lättnad och lugn. Men nu efter några dagar så känner jag att lugnet jag kände var en känsla av det som jag hade. Jag har det inte längre. Det är en illusion, det är en fantasi, det är en dröm. En dröm som inte kommer bli sann, än på ett tag. Jag behövde nog den här helgen. Jag fick känna efter.

Jag älskar Stockholm,  jag älskar Lidingö. Men det är inte platsen för mig. Inte nu. Inte i år. Någon gång, men inte nu. Om ett x antal år kanske jag köper mig en lägenhet på söder eller Lidingö.  Men jag kommer inte flytta hem i år.  Jag ska läsa klart. Jag ska bli hemmastadd i Jönköping på något sätt.