Direktlänk till inlägg 2 december 2014
Jag önskar att johan kan se, jag önskar att johan kan förstå och jag önskar att han fattar vad han missar. Jag önskar att han förstår hur dåligt jag mår, jag vill inte plugga, jag vill inte träna, jag vill inte äta, jag vill bara sova, sova, sova. Jag tvingar upp mig själv varje morgon, och jag befarar den dagen jag inte går upp, den dagen då jag bara ligger kvar och inte orkar. Den dagen kommer att komma men jag är rädd för den. Det är då jag har gett upp på riktigt.
Han lovade att alltid vara där, att stötta mig och hjälpa mig. Men just nu känns det bara som att han trampar på mig varenda dag. varenda dag. Min dag består av att till en viss del avsky och hata johan, till att älska honom och aldrig vilja släppa taget. Att aldrig sluta hoppas.
Jag orkar bara inte,
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
|||
8 |
9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 |
|||
15 | 16 |
17 | 18 | 19 | 20 |
21 | |||
22 |
23 | 24 | 25 | 26 |
27 |
28 |
|||
29 |
30 |
31 |
|||||||
|