Livet börjar bli bättre. Imorgon ska jag på visning av en lägenhet i nässjö. Johan följer med. Jag börjar nu inse att vi verkligen kommer göra slut och min hjärna och hjärta har börjat gå vidare, vilket är bra, vilket är viktigt. Jag har börjat prata med kompisar som jag inte pratat med på ett bra tag. Men ekonomifrågan är jobbig. jag har ganska mycket möbler men det fattas saker till köket, matbord osv. Soffa är inte relevant ännu eftersom jag har bara en etta och jag vet ännu inte hur stor lägenheten är. Jag försöker pussla så gott det går med att kunna ha kvar bilen. Det går lite sisådär. Men jag ska försöka. Tone kan jag glömma, dem pengarna har jag inte alls. Så när jag skrivit på kontraktet lär jag smsa Charlotte med att jag inte kan hjälpa henne längre. Vilket smärtar, då jag precis börjat känna Tone och allt börjar gå bättre och jag har köpt en ny ridhjälm. Så ska det här hända. Jag önskar fortfarande att Johan ska inse att han gör ett misstag, att han kommer att ångra sig. Men men. Jag är rädd för vilka nya människor jag kommer träffa och hur ensam jag kommer bli.