Under sommaren har jag en massa minnen, gjorde lika saker
nästan, minigolf med Jennifer och CO, umgicks med Jennifer, en massa annat, en
vecka i Stockholm med Faster, hade Nelson en vecka och summera en vecka med
världens underbaraste går inte. 

Första dagen i skolan, jag var jätte nervös och visste inte
om jag skulle klara det, visste inte om jag ville komma hem igen till Skutskär,
och det gick ju inte heller för sig, jag hade ju skrutit hela sommaren med att
jag flyttar till Lidingö snart och bli stockholmare och efter det USA, så nej
jag får stå ut med allt!

Sätter mig i klassrummet, Daniel och Albin var redan där,
satt mig ner och väntar på upprop och alla andra. De andra var nog också lite
nervösa eftersom det var ju första gången vi träffade varandra.  Jenny ropade upp och bad alla säga något de
gillar som börjar med samma bokstav som i sitt egna namn, som jag har ju R och
det blev ju enkelt jag gillar ju RidningJ
Gjorde några lekar för att höja stämningen säkertJ
 Efteråt kändes det bra, man kände ju
inte varandra och jag som har svårt att lita på någon, hade ju större
problem!  Men det kändes bra och nu efter
en termin har vi haft jätte roligt och tiden har gått hur fort som helst!:)

Något som jag inte heller glömmer är Haunted Halloween, jag,
Emelie och Daniel. Oh fyfan, vi cyklade ner till Harnäs, gick ut på ängen och
ställde oss i kö, jag lovar jag var nära att gå tillbaka, när jag hörde alla
skrika, Men jag gick ändå, Första atoppet var en bioduk, där det var en
inledning med en konstig röst, människan i filmen kom närmare och närmare, och
tillslut kom han ut genom duken, precis innan märkte man en springa i duken,
alltså jag flög upp ur ”gropen” upp på stigen ja och där var det ju människor
fastsatta runt träden och hoppade fram, gaah!
Sedan kom vi till nästa ”station” där låg det en flicka tror jag på en bår,
såg ut som en mentalsjukhus patient, och hon flög ju upp och skrek, aaaaaa, sedan
kom en springandes flicka, och skrek, där flög jag iväg, och vrickade foten, vi
är kända av dem som jobbade där som de som skrek mest om sina skador! xD Sedan
kom vi till en slaktare med en stor köttyxa, oh fyfan jag och Emelie gömmer os
bakom Daniel som säger ”Tjena snygging” han drämmer ner yxan i bordet, där
försvann jag och Emelie, jag skriker och haltspringer, tillslut har jag
sprungit ifrån de andra och stannar, kollar bak och där kommer Emelie och Daniel
med killen i nacken, där började jag springa igen och skrek lite mer. Ramlade och låg på marken då kom en sådan där
läskig sak igen mot mig, skrek ”Snälla låt mig va, snälla, din idiot försvinn”
Haha vad dum jag är när jag är rädd,;)
Jag lovar att de som kommer efter var 10000000 gånger värre, först en
piano spelande förbaskat ful clown, och min skräck för clowner gjorde inget
bättre, han började spela i ett
jättehögt tempo och sedan drömde han igen pianolocket där försvann jag och
Emelie igen, inte fan skulle en clown få tag på mig det är nog min största
skräck! Sket i de andra som låg på
marken, jag kutade fram tills det kom en nerförsbacke och en upplyst
raksträcka, alltså det där är bara för taskigt, nu måste vi ju springa och
undra vad det är som kommer jaga oss?! Emelie och jag gnäller hela vägen ner
för backen ser lite åt sidan och ja där kommer en motorsågsmassakern gubbe
springandes med en motorsåg i händerna, come on, allt som jag är livrädd för på
en enda kväll -.-, jag tror det var väldigt länge sedan eller första gången som
jag sprang för mitt liv ordentligt och sprang i en rasande fart. Men till slut
blev det en tvärnit, gnällde lite och inväntade Emelie och Daniel, Där stod en massa kuk lux klan dockor, jag och
Emelie gick förbi och höll i Daniel, ”Snälla snälla snälla vi har ont rör oss
inte snälla, ” Ja vi visste inte att det var dockor vi trodde att det var
riktiga människor, hehe ;D Sprang och skrek ”rör oss inte, SNÄÄÄÄLLLA” hela
sista biten, alltså jag och Persson var dödsrädda! Sedan kom Daniels mamma och
hämtade upp oss som var ”krigsskadade” ;D

Vad har vi mer då? Första boxningspasset i Stockholm, var
inge mer än att det gick förvånats värt bra. Dressyr-KM gick mindre bra, jag
hade vrickat foten dagen före, hoppa över häckar i klackar ingen bra idé.  Men jag kom trea och fick hem en medalj, men
det kunde slutat i tragedi, älsklingen fick Kolik efter tävlingen, jag blev
såklart jätteorolig, men han klarade sig som tur var. Så det blev inget
hopp-KM, men det viktigaste är att han mår bra och är frisk nuJ

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det är nu dags för mig att avsluta ett kapitel i livet som varit lika fartfylld som en berg-och-dalbana. Lika energirik som ett flak redbull och två burkar koffein piller. Lika känslosam som grinfilmerna på tvn. Lika erfarenhetsberikade som den tjock...

När ska politiker, chefer och dessa högt uppsatta män och kvinnor förstå? Hur viktigt det är att alla arbetare på golvet är de som styr, eller inte styr riktigt men som leder och som driver Sverige framåt. Jag jobbar som sjuksköterska på en akutmotta...

Juni C-uppsatsen godkänd. Examen avklarad. En heldag i Österbo med familjen där vi firade mig. Började min anställning på riktigt den här månaden som sjuksköterska på akutmottagningen i Eksjö.                 Juli   Vi hade många ...

Lite sent men har varken haft tiden eller tålamodet att sitta ned och skriva en resum? av 2017. Det var ett år av mycjet förändringar och utvecklingar inom flera fronter. Men det var ett för jävla härligt år! JanuariNyår firades hemma hos Sofies mamm...