Vill lyfta det här inlägget från 2011. Många av mina vänner försvann, när jag flyttade. Alla jag umgicks med innan jag flyttade till sthlm, så är det nog bara tre-fyra styckna jag har kontakt med idag och träffas. Det känns lite sådär, man trodde att man hade fler vänner än så, bara för att man bor lite längre bort kan man alltid träffas några gånger. Nu när jag flyttat ännu längre söderut och känner att jag inte är så taggad på att vara den enda som hör av sig, eller kommer och hälsar på. Så känns det faktiskt jobbigt. Än så länge är det bara två styckna från Gävle som bestämt sig för att komma ner och hälsa på, dock i början av 2015 av olika anledningar. Och två från sthlm. Men resten jag umgicks med vill att jag ska komma upp. Så mycket pengar jag lägger ut, och dem kan inte lägga ut några hundra för att hälsa på. Ne, det finns många falska och lata vänner. Sån tur att jag har min blondie och barbie <3

Tänk vad många fel man gjort i livet. Och när man ser tillbaka på dem så skrattar man och undrar vilken idiot jag var? Man tänker tillbaka och undrar om jag gjort annorlunda hur skulle mitt liv se ut då? 

Jag saknar gamla tider, då man hade en massa vänner som man trodde var där för en, men visade sig vara helt fel. Jag älskar tiden som är nu då jag insett att det var bara några få av mina "vänner" som visade sig vara äkta vänner. Inga som snackade skit, slutade höra av sig, dissade en för någon annan bara för att få ha ett roligare liv. 

Många av mina vänner blev snea för att jag flyttade till Stockholm, de tyckte att jag pratade för mycket om stockholm, men hey jag har åtminstone testat på något nytt! Jag har vågat ta det där steget bort från en liten håla till en storstad, varför kan ni inte bara vara glad för min skull?

Det snackas en massa i Skutskär om att jag har kommit tillbaka och är "märkvärdig", "tror att jag är bättre", jaha tro det då. Men kom ihåg att en äkta vän står kvar där fastän man förändrats. Och jag har inte förändras jag är samma gamla Ronja, som har fått upp ögonen på något större än äckliga Skutskär. 

Mitt liv har varit ett helvete, det har varit en berg och dal bana, jag har varit socbarn, jag har varit ett as. Jag är inte en lätt människa att vara vän med det har dem som står mig närmast förstått, jag har mycket fördomar om folk jag inte träffats, det har folk om mig med. Alla har det! Men hey ingen människa är väll perfekt? Jag litar inte på folk, därför kanske de flesta i skolan ser mig konstig och tystlåten. Men fortfarande ingen är perfekt. 

Alla söker efter den där perfektheten, alla vill vara perfekt, alla vill känna sig perfekta. Och nu när jag tänkt till har jag hittat det. 

Man har sökt överallt ifrå små lådor till stora länder, men allt finns där inom sig. 

Man läro förstå sig på sig själv, för att ens vara i närheten av att finna den. Man lär se att det finns ingenting som är perfekt, det är du som människa som är unik i dig själv. Det är du själv som skapar den där perfektheten. Det är du som bestämmer hur du vill vara och är det perfekt, så är du perfekt på ditt egna sätt. 

Det är därför jag älskar mina bästa vänner, Blondie och Mimmi. De ser inte mig som en annan person, de vill fortfarande ha någonting att göra med mig, de dissar inte mig, och framför allt de finns där för mig, de står upp för mig. Och de är också perfekta i sig. De har aldrig dissat mig, de har aldrig kapat kontakten med mig. De är dem jag litar på till 1000%. (såklart finns det andra som gör det, men inte visar dem det!)

kej nu ska jag sluta skriva, har redan tappat er någonstans i texten! 

Nu ska köttbullen träna!!

Jag har haft en helt underbar helg! Började på fredagen med ostbricka och fisk, mys med idol osv.

Åkte upp till stockholm på lördagsmorgonen, skoja inte om att jag var trött när bilen började rulla 06.30 När jag väl kom in till sthlm så bygger dem om vid slussen, ja, jag svor ganska mycket. Blev lite sen, var stressad så läste inte skylten vid parkeringen, så jag la i 120kr för att få stå till kvällen. TRODDE jag, men det visade sig att det var gratis över helgen...... Aja! Nu gör jag inte om den tabben! 

På lördagen började vi med ett teknik pass, lunch, bra mat för oss som tränar och jag avslutade med ett parövningspass. Det var egentligen ett fys pass också men kände att två pass räckte gott och väl för mig som inte tränat så här mycket sen maj/juni!! Åkte till Liljeholmen och träffade Dominic. VI gick runt i butiker och jag råkade ha sönder en kakburk. Hahah!! Skänt att få träffa en kompis så dä. Därefter åkte jag till Kallhäll för att ha en myskväll med syster yster. Vi åt en supergod lax och kollade på film och snackade hur mycket som helst. Under natten ville awyhn, Emelies hund, sova i sängen så låg och kliade henne när jag somnade och sedan ibland under natten. Mysigt att gosa med hund!! Snutte!

Igår så började passet 9.30 men köer gjorde att jag blev lite sen igen. Körde alla tre pass, teknik, par och sparring. Däremellan mellis och lunch, samt domarregeler. Jag har haft en sjukt rolig helg, och är så glad att Oscar och Carina pushade mig trots att jag stod där och bara var så trött och trodde inte jag skulle klara ett steg till. Men i slutet av parövningarna igår så fick jag en hemsk huvudvärk och struntade i att köra de två sista ronderna. Blir det ett läger till våren, kommer jag definitvt att åka på det också. Jag insåg nu i helgen, hur mycket jag saknar klubben, stockholm och alla människor. Kunde jag, skulle jag flytta "hem" igen, men det funkar inte.. 

Nu sitter jag och chillar lite innan, jag ska åka till stallet först och fixa, har en förbannat sjuk träningsvärk så tänkte tömköra Tone idag. Kommer nog inte komma upp annars. Därefter 13-16.30 är det kursupprop och föreläsning. Idag börjar Anatomi och Fysiologi kursen. Wiihoo!!