J

ag är en person som behöver uppmärksamhet, från familj, vänner och pojkvän. Annars känner jag att jag inte är duktig och blir ledsen. Till exempel, om Johan skulle ”stöta” bort mig utan att avsiktligt mena det, genom att välja att stå med några andra än mig, och inte säga, kom nu så går vi och säger hej utan bara går, och ser att jag står borta själv. Då blir jag ledsen och förbannad. Likadant om min familj exempelvis väljer att åka och hälsa på en familjemedlem som bor exakt lika långt bort som jag gör, då blir jag ledsen och förbannad över det och känner, varför ska jag träffa dem om dem inte verkar vilja träffa mig??! Usch! Blir så sur över sådant.

Med det exemplet med pojkvän så behöver jag ha uppmärksamhet för att jag tror att han inte tycker om mig och kommer göra slut med mig, en bekräftelse är att personen ifråga vill vara med mig och visar det, jag vill ha en pojkvän som är stolt över mig, höjer mig över skyarna och visar upp mig som en trofé för sina kompisar och liksom ”Här kolla här, det här är min underbara flickvän”. Jag är alltid rädd att Johan ska lämna mig, och jag är alltid rädd att han varje dag ska hitta någon bättre än mig. För jag vet inte vad jag skulle göra om jag inte hade honom. Jag älskar honom så jävla mycket.