Jag kommer ihåg första gången jag såg dig, jag kommer ihåg första gången vi pratade, jag kommer ihåg dagen vi åkte ut till den lilla stranden och ön och var alldeles själva, jag kommer ihåg första gången du sov med mig och jag kommer ihåg första gången du sa att du älskade mig!

Du min stora kärlek, du min stora styrka, du min riddare i skinande rustning, du är min hjälte och du är min älskling. Inte en sekund och inte en dag går förbi utan att jag t'nker på dig, saknar dig och tackar gud för att du och jag träffades den där midsommarkvällen i dalarna bland alla raggare. Två misspassande personer som passade så bra med varandra. Jag är glad för att jag vågade prata med dig, och att du sa hej till mig, jag är tacksam över att vi träffades vackan efter, tänk om vi inte hade gjort det, hade vi varit tillsammans då? Jag är tacksam över att du är med mig nu i den här svåra tiden och att du stöttar och finns där för mig. Jag är så otroligt glad att jag har dig min kärlek, jag är så otroligt glad att jag får spendera min tid med dig och snart får jag bo med dig. Jag är så glad att du valde mig och jag är så tacksam för att du är just du och att du älskar mig, för den jag är, den Ronja är. Alla minnen vi än så länge har delat med varandra, ön, roadtrip, kadettbal, nyår och de där små bitarna som betyder allra mest, när helgen är kommen och jag får träffa dig igen. När vi varit ifrån varandra i ibland två-tre veckor men är lika kära och längtar efter varandra dagligen, när jag sätter gråten i halsen när jag ska lämna dig. När jag alltid är rädd över att förlora dig. Då är jag tacksam för tiden jag får vara med dig och spendera med just dig min kärlek. Jag älskar dig Johan, jag gör verkligen det. Du är den som höjer mig när jag faller, du är den som låter mig luta mitt huvud mot din axel och bara gråta för ingenting. Det är du som får mig att skratta och bli en lite tjej igen för din galna upptåg och miner. Det är du som person, du som människa och du som mitt hjärta som får mig att orka en dag till. Utan dig hade jag inte varit den jag är idag, och jag är otroligt tacksam över det.

'Den här bilden kollar jag på varje morgon och varje kväll. Innan jag somnar och direkt när jag vaknar. Den påminner mig om en helt otrolig dag och kväll. En händelse som nästlat sig fast på mitt minne och minnet när du säger "Jag älskar dig" för första gången till mig.

PILSNERHÄCK 

• 1. Slang för en riktigt sliten och oftast ful raggarbil – Fy fan såg du vilken pilsnerhäck som precis åkte förbi?!

(KÄLLA: http://www.luxikon.se/ord/pilsnerh%C3%A4ck/ )

Är ord som hörs sägas till bilar som är allvarligt, hmm, sumpiga och äckliga. Jag gillar inte pilsnerbilar, jag tycker dem är avskyvärda och äckliga. Men PERSONERNA i bilen har inget med bilen i fråga att göra, fast oftast brukar åkarna avspeglas av samma personlighet som bilarna, men det är inte i alla fall. På en cruising förekommer det alla former av bilar och personer, det finns snygga amerikanare som fått mycket kärlek och är välvårdade och i bilen sitter oftast välvårdade människor och ibland slödder, sedan finns det pilsnerhäckar med slödder och pilsnerhäckar utan slödder. Men man ser fort vilka som lägger ned tid, pengar och energi på bilarna sina och vilka som bara låter dem förfalla och tvinga människor att spy tårar över sådana hemskt fula bilar. Men i den frågan om att det är fel på människor i bilar som pilsnerhäckar så finns det precis lika många som det är fel i huvudet på i fina bilar. Men sedan så väljer man själv hur man väljer att framstå. Jag har själv åkt i en pilsnerhäck, dock var jag så jävla klappfull och betedde mig som ett slödder, luder och äckel så det var bra att jag inte satte mig i en fin bil och skämde ut mig. Utan kunde gott o väl skämta om den historien nu i efterhand! Hahah. 

Stäng dörren och måla fasaden vit. Försök att inte få något skit på den utan att behöva gå utanför sin dörr. 

Jag äger INTE rättigheterna till bilderna. Först en pilsnerhäck

(https://www.google.se/url?sa=i&rct=j&q=&esrc=s&source=images&cd=&cad=rja&uact=8&docid=YUIxnVZksIa3PM&tbnid=c6UuO0IJ5gX4kM:&ved=0CAMQjhw&url=http%3A%2F%2Fdayviews.com%2Fbonnragger%2F2010%2F4%2F&ei=8F1wU9GtBMHiywOJnoLQCA&bvm=bv.66330100,d.bGQ&psig=AFQjCNF5LZW0_eN_pISHJijrZTZxPrtBJg&ust=1399959339981961)

Och nu en förbannat snygg amerikanare, så som JAG anser att en raggarbil ska se ut. 

Nu är jag faktiskt lite sur, min lärare sa att det var okej att jag flyttad upp min inlämning några dagar då jag inte mådde bra och var på väg ner till botten. Hon sa att det var okej, men nu när jag får tillbaka den så skrev hon ”Du får ingen kommentar då du var försenad” ehm what?? Jag fick ju godkänt för extra tid? Aja, jag är alldeles strax klar med religionen och då ska jag fortsätta med kemin så att den är klar till imorgon. Har bara samband kvar att skriva och fixa till power pointen och skriva stödord inför morgondagens opponering. När den är klar har jag gjort nästan allt på gy-arbetet då ska små fix göras och sedan ska den slutgiltiga versionen skickas in! 

I helgen blev det cruising trots allt, första tanken var att inte åka upp överhuvudtaget men sedan när det skulle vara spontan cruising istället, så vi åkte upp till skutskär, Efter många om och men ,med problem med bil och tåg kom vi fram runt 15. Åkte ner till sågen och tvättade mustangen och gjorde den fin, som jag älskar den bilen, min andra stora kärlek! I alla fall, begav oss bort mot stan, hämtade upp Saga som varit på kalas och åkte in till stan för att ”ragga” haha, det ordet känns bara så fel! Åkte några varv innan vi åkte upp till Peckers för att träffa människor, Saga fick träffa mamma sin, Johans friends var där och slutligen innan vi skulle åka kom Jennifer, världens bästa vän <3<3 Lite synd att vi inte kunde stanna så länge, Saga är ett jäkla irritationsmoment ibland!! Jag som var berusad somnade stenhårt i bilen hem, men först blev det ett stopp i skutskär för att byta till Mercan, När vi kommer hem till Österbo så kommer min smartass till pappa att han har glömt nyckeln!!?? Alltså va? Så jag börjar campa bak i min Audi och bestämmer att jag o Johan ska sova där eftersom att det är sista natten på två veckor som vi kommer sova med varandra, i alla fall, pappa sticker men kommer tillbaka 30 min senare och har fått en extra nyckel av grannen som tar hand om katten vår när vi är borta. Så vi kom in i värmen tillslut! Jag ska aldrig klaga på att det är kallt inne nå mer, det var hemskt att ligga ute i en kall bil!!

Igår spelade vi spel och hade det trevligt innan Törner kom med Elsa som skulle leka med Saga och jag o Johan lånade hans bil till stan då han var tvungen att träffa sin familj innan han skulle åka. Kommer nog inte vilja köra en sådan stor bil igen! Törners Dodge var ett stort monster!! Var hur mycket som helst att hålla reda på! Hahah. Sedan lekte jag med Törners hund Buster som följde med ut till skogen och som jag gillar Boerboels, det är fan riktiga hundar det!! På kvällen efter middagen körde jag hem Saga till Carola i valbo och därefter blev det mästarnas mästare som tog min uppmärksamhet. Synd att Anna åkte ut i näst sista tävlingen, men hon har gjort ett bra jobb hitintills!! Ravelli tog hem segern, så otippad han var men när det väl gällde så gjorde han skitbra ifrån sig. Han är härlig han, vilken inlevelse och uttryck, hahah och hans ”Sunes jul alltså” är bara för bra!

Nu är jag hemma på Lidingö och ska plugga hela dagen lång, bli färdig med lite saker och sedan runt 9-10 tiden tänkte jag träna på gymmet. 

J

ag är en person som behöver uppmärksamhet, från familj, vänner och pojkvän. Annars känner jag att jag inte är duktig och blir ledsen. Till exempel, om Johan skulle ”stöta” bort mig utan att avsiktligt mena det, genom att välja att stå med några andra än mig, och inte säga, kom nu så går vi och säger hej utan bara går, och ser att jag står borta själv. Då blir jag ledsen och förbannad. Likadant om min familj exempelvis väljer att åka och hälsa på en familjemedlem som bor exakt lika långt bort som jag gör, då blir jag ledsen och förbannad över det och känner, varför ska jag träffa dem om dem inte verkar vilja träffa mig??! Usch! Blir så sur över sådant.

Med det exemplet med pojkvän så behöver jag ha uppmärksamhet för att jag tror att han inte tycker om mig och kommer göra slut med mig, en bekräftelse är att personen ifråga vill vara med mig och visar det, jag vill ha en pojkvän som är stolt över mig, höjer mig över skyarna och visar upp mig som en trofé för sina kompisar och liksom ”Här kolla här, det här är min underbara flickvän”. Jag är alltid rädd att Johan ska lämna mig, och jag är alltid rädd att han varje dag ska hitta någon bättre än mig. För jag vet inte vad jag skulle göra om jag inte hade honom. Jag älskar honom så jävla mycket. 

Nu har jag låst hela bloggen igen, den här gången så att ingen har lösenordet. Varför? Jo för jag mår verkligen inte bra nu, och jag orkar inte att folk ska lägga sig i och bry sig. Jag vill bearbeta det här själv och jag vill lösa det själv. Att känna sig svag är det värsta jag vet, jag har känt mig svag ofta i mitt liv, men nu är jag i en sådan fas igen. Vid den här tidpunkten förra året gick jag in i väggen, o ej fan heller vill jag göra det igen, det var det värsta jag har varit med om. Att inte känna livsglädje att känna sig illa till mods och illamående varje dag. Det är inte ens något jag önskar min värsta fiende. Jag är nära att gå in i väggen igen, hela dagen har jag varit yr och illamående och en hemsk känsla inombords att något är fel. Det är jobbigt att känna så och absolut inte kul! 

Just nu velar jag om jag vill till Gävle eller inte i helgen, vad gynnar mig mest? Ska jag prioritera familj? Pojkvän? Eller mig själv, och jag har kommit på att jag vill göra det som känns bäst för mig, men vad är det? Jag är lyckligast när jag är med Johan men det rätta just nu är att vara hemma och plugga hela helgen så att jag kan göra klart någora grejer. Gå till klubben och vara med på Linnea dagen och ha kul. Det jag skulle vilja är att Johan stannade här i sthlm hos mig, jag pluggade och gjorde klart, religion och fysik redovisningen och att vi var på klubben imorgon och hejade på på matcherna och hade det trevligt, då jag flyttar snart. Men Johans mamma ligger på sjukhus så han vill åka till henne och det kan jag förstå, men han sätter mig i klyftan om att stanna eller följa med och jag gör det samma och jag vet inte vad det bästa är. Varför kunde det här inte vara någon jävla ekvation så att man kunde lösa skiten???

Att gråta är det värsta jag vet, man visar sin svaghet och dåliga sida anser jag. När jag gråter känns det som om att jag öppnar upp hela mig för omvärlden och är öppen för attack. Jag stänger hellre in mig själv! Alltså så många tankar men så få svar just nu.....  Jag skulle bara vilja lägga mig i sängen, gråta, dra över täcket och sova tills allt det här försvunnit...

Nu har jag påbörjat något nytt som förhoppningsvis visar resultat under den här månaden. Jag äter en vanlig lunch men med mindre kolhydrater och frukost är måltidsersättning, behöver jag äter jag middag och då är det måltidsersättning. Tar vätskedrivande tabletter morgon och kväll, fettförbränningspiller morgon och kväll, aminosyror under träning och proteinpulver efter ”styrka”. Jag har fått ett gymkort för en månad på friskis och ska träna ca 11 pass i veckan och fler om jag åker till gävle de här två veckorna som kommer, på lördagar har jag vilodag där jag äter vanlig mat men i mindre skala och jag tänker på vad jag äter, på söndagen tar jag en promenad. Och äter som på lördagen, på det här sättet tappar jag inte så mycket näringsämnen och jag behöver inte hetsa att gå ner i vikt, utan tanken är att jag ska försöka få ner lite vikt och ”tona” till mig inför sommaren, går jag ner fem kilo i fett är jag mer än nöjd. Eller om jag går ner i mått men inte i vikt är jag också nöjd. Så såhär ser veckans träningar ut :)