Har kommit hem i från en trevlig kväll hos farmor! Middag och umgicks med trevliga människor. 

Farmor gjorde en jättegod planka (jag tog lax på den istället för kött, tycker inte om det lika mycket längre, veggis snart??)

Kakan och Kerstin kom förbi och sa hej men stannade kvar på middag! Sedan var det jag, pappa, farmor, arne, faster, Pär, Kristin (arnes dotter), Kerstin och Kakan! 

Hade super trevligt!

Ska slå på en thriller och tagga inför en jobb dag hemma hos pappa! 

Där ingår, flyttning av ved, klyvning av ved, klippa gräsmattan! 

Sedan grönt kort kurs på kvällen!

Regnigt väder = mysväder!

Kan ligga inne och slappa hela dagen, var och hyrde två filmer, köpte vindruvor och nektariner! Tagit fram mysfilten och lagt mig framför tvn! Najss!

Spricker det upp, vilket jag betvivlar, tar jag en tur till stallet!

Jag saknar känslan och värmen, jag saknar hur det pirrar i hela kroppen varje gång man ser personen! Jag saknar lyckan och den obeskrivliga känslan!

En känsla som är så sällsynt, det är inte alla som får ta vara på den eller känna den! Man upplever den nästan aldrig, visst kan man lura hjärtat ett spratt och tycka att man upplever känslan men det är bara ett spratt, inte verkligt!

Jag vill känna den känslan igen, kunna känna sig uppskattad och värdefull för någon, kunna veta att man inte behöver göra sig till eller vara någon annan, bara vara sig själv. Att personen tycker om dig för den DU är!

Den känslan, den kärleken kan man aldrig ta ifrån en levande människa, det är det som är mänsklighet!