Det är onsdag, det är dåligt väder och det är kallt. Nej jag gillar inte höst eller vinter!!! Har varit i skolan på föreläsning om vårdhygien. Det mesta visste jag redan, men det är väll bra med repetition. Fixade så jag slipper åka till skolan imorgon utan fixar allt på måndag. Så hoppas jag får jobba imorgon kväll. Lär vara noggrann så att jag inte "tjänar" för mycket, så jag blir av med mitt csn lån. Just nu har jag tjänat 35000:- sen 1 Juli och jag får max tjäna 70000:- fram till 31 december. Så mycker kommer jag verkligen inte jobba, men jag försöker jobba så mycket kvällar och helger så att man får OB tilläggen. Funderar på att vara här hemma över jul och jobba dem tre dagarna, shit vad mycket pengar man får då! 

Har suttit och kollat böcker inför vårterminens kurser, lite är beställt redan nu men mycket är kvar. Böcker för ca 1500:- lär beställas hem senast Januari. Funderar på att köpa böcker i slutet av månaden för att se hur mycket pengar man har kvar sen tidigare. Så att allt inte hamnar som en klumpsumma sen. 

Jag längtar till i helgen då jag och Johan ska till sthlm, vi ska till target för att skjuta och sedan får vi se vad vi gör. Jag skulle vilja ta hål i öronen och tungan, men jag kanske ändrar mig :) 

Nästa helg ändå åker jag upp till sthlm igen, sover hos syster yster och träningsläger på IF Linnea väntas. Ska bli så jävla kul!!!! Har inte boxats på länge och jag kommer säkert få hjärtattack men det ska bli kul att umgås med dem igen :) 

Jag vill vara ärlig, jag vill ha ett barn, jag vill ha ett litet knyte som jag kan ge all kärlek till. Jag vill ha en bebis som för vidare mina gener, en bebis som jag ska lära allt jag kan och en bebis som jag kan älska föralltid. Johan är inte redo och vill verkligen inte ha barn just nu. Annars hade det inte varit frågan om något annat, om han skulle velat vill säga. Jag kan ta ett år ledigt från skolan efter att jag stannat kvar så länge som möjligt, om jag skulle bli gravid nu så skulle jag försöka gå i skolan ända fram till någon eller några få veckor innan BF, beroende på hur mycket man orkar vill säga. Men då för att kunna vara hemma ett år med barnet, eller lite mer, innan det börjar på dagis eller dagmamma, efter att pappan haft några månader ledigt och varit hemma med barnet Jag vet inte. Jag spekulerar bara, men jag vet att jag skulle inte brytt mig så mycket om vad familj och dem sa. Ja de kanske är dumt att skaffa barn mitt i en utbildning men mellan 18-25år är kroppen som bäst redo för förlossning och graviditet. Jag skulle vilja pluggat klart så att jag är något, men bara för att man får barn betyder inte det att man lär avsluta sin utbildning, kanske på gymnasiet, ja, men inte på högskolan, man kan ansöka om avbrott. Som beviljas i exempelvis sådana här fall. 

Ja jag, Ronja Olsson vill starta en familj. Men är man inte två i den tanken så kommer den ej att ske. Bara att vänta några år och se vad som händer. 

En tjej älskar uppmärksamhet, hon älskar att få veta att hon är älskad och behövd. Att det hon gör är bra och viktigt. Hon älskar presenter, uppvaktning, blommor och små ord. Uppskattning och ett beteende som visar att hon är duktig och älskad. En tjej/kvinna kan göra vad som helst för sin man eller familj. En tjej kan strunta i sina egna tankar, vinningar och ideér för att få den hon älskar på bästa humör. Hon kan strunta i det hon själv älskar, för någon annans skull, för att hon aldrig vill förlora den människan. Men det finns en tid när uppvaktningen försvinner, tacksamheten och känslan försvinner och tjejen tynar bort och försvinner in i mörkret. Mörkret omsluter hennes person och personlighet och hon behöver hjälp av sin man att hitta tillbaka till ljuset. Om han nu är villig att hjälpa henne.

Dagen har flytit på, har dock varit helt tömd på energi så har inte orkat med så mycket. Gårdagen avslutades med ett någorlunda stort leende, jag blev godkänd på första tentan så 7.5hp CHECK!! "Bara" 172,5hp kvar, därefter är jag utbildad sjuksköterska. Nästa fredag har jag andra tentan, skönt att beta av en efter en. Känner mig ganska så säker och mycket bättre känsla om den här tentan än förra, den var hemsk. Jag tvivlade varje dag  och kände att jag inte kunde något alls. Men den klarade jag! Så då kommer jag förhoppningsvis klara den här också. 

Började dagen med att skjutsa Johan till jobbet, därefter åkte jag till skolan, skrev ut lite saker och sedan var det föreläsning. Dock mest repitition så efter cirka 40 minuter var jag så uttråkad så jag satt och rev ut papper ur anteckningsblocket , för att sen, ja, min tanke var att sätta in dem i en pärm. Får se vad jag gör. 

Slutade 11. Åkte upp till stallet och fixade, tog i Tone och borstade och sedan tog vi en sväng i skogen för hand, jag orkade inte rida idag så fick bli att jag gick bredvid. Hon var lite uppspelt, var mycket fåglar som flög runt och någon jägare i skogen. 

Direkt när jag kom hem så somnade jag i soffan. Vid 16 hämtade jag Johan, därefter har vi inte gjort mycket alls, kollat på film och serier. Jag gjorde en köttgryta till middag. Nu har jag duschat samt tagit hand om tvätten. 

Imorgon börjar jag 8.00 så runt 7 hämtar Patrick upp mig och Ida. Usch, känns som om det kommer bli en lång dag imorgon. Men ska försöka plugga lite osv. På torsdag hoppas jag att jag får jobba och på fredag är det äntligen dags för laboration!!! Det ska bli riktigt kul. 

When you're telling a story and your friends arent listening

Livet kan raseras på en halv sekund

Mitt huvud svärmar över med tankar, ideér och lösningar. Mitt dagliga liv raserades totalt när du berättade vad du kände. Jag känner inga känslor eller ork/lust att försöka. Jag har funnits där sen dag ett, gjort precis allt du vill. Försökt så gott jag kunde, försökt bygga ett hem och liv med dig, men nu känner jag inget. Jag vill att du ska börja försöka också. Det är du som ställt till det just nu, och då är det du som får ta det första "spadtaget", jag säger inte att du ska få göra allting, men ajg säger att du lär börja, och visa att du vill förbättra det här förhållandet. Annars går det i havet, jag orkar inte hålla det uppe längre ensam. Jag känner att nu när du inte känner samma sak för mig, vill lyssna på mig och vad jag vill. Jag vill flytta, jag vill börja gymma på riktigt, börja boxas, komma närmare skolan osv. Allt det kan jag göra. Så säg mig, ska vi antingen bo isär som vi gjort innan där du hade känslan för mig och där allt gick bra eller ska vi bara ge upp? Kanske du måste förstå hur bra du har det med mig, kanske du lär förstå vad du missar om du gör slut, kanske är det så att du tycker det är jätteskönt att slippa mig. Jag älskar dig, jag älskar dig så jävla mycket. Jag skulle kunna gå på lava och bli torterad för din skull men jag vill inte göra det själv. Jag vill att du ska vela göra detsamma. Jag vill att du ska älska mig, höja mig till skyarna och göra mig bättre. Jag vill att du ska säga hur fin jag är, hur stolt du är, hur mycket du uppskattar mig, jag vill att du ska inse hur starka mina känslor är för dig. Men jag vill inte vara den enda med dem här känslorna, jag vill att det ska vara ömsesidigt. 

Du byggde upp mitt hjärta, min tillit och kärlek, på fyra ord kan du rasera allt och spränga mitt hjärta i tusen bitar. Snälla gör inte det, snälla förstärk känslorna och egenskaperna istället, snälla stanna hos mig.